MISSIONSHISTORIA

En blygsam start

Den 24 november 1913 lade Filadelfiaförsamlingen grunden till ett internationellt bygge som fortfarande pågår. Starten var blygsam. Den skedde i ett möte med missionsföredrag av föreståndaren Lewi Pethrus. I protokollet från samlingen i den enkla lokalen på Uppsalagatan 11 heter det: ”Ett offer upptogs även till begynnande av en missionskassa för yttre mission, vilket inbragde kr 72:29, samt dessutom en slät guldring.”

Första resan

Församlingen, som grundats tre år tidigare, gav redan från början av sin existens understöd till svenska missionsarbetare. Men den 1 juni 1916 började Filadelfias missionshistoria på allvar. Då sände nämligen församlingen ut ett par av de egna medlemmarna som missionärer. Samuel och Lina Nyström reste till Brasilien, där svensk-amerikanerna David Berg och Gunnar Wingren redan etablerat ett arbete. ”Assambleia de Deus” kom med tiden att utvecklas till en mångmiljonrörelse med stark samhällspåverkan. 

Den första sändningen följdes snart av fler. Redan fem år efter att det egna missionsarbete startade, vinkade Filadelfias medlemmar farväl till 22 utsända budbärare. År 1939 arbetade 44 missionärer– 21 män och 23 kvinnor – i 15 olika länder i Afrika, Asien, Sydamerika och Europa. Antalet missionärer och missionsländer växte alltså snabbt. 

Mission i Afrika

Om Brasilien var det stora missionslandet i början av Filadelfias missionshistoria, så kom snart Afrika på allvar in i bilden. På 1920-talet blev Belgiska Kongo ett nytt stort missionsfält för svensk pingströrelse, inklusive Filadelfia i Stockholm. Cepac, den församlingsrörelse som växte fram ur svensk pingstmission, räknar i dag över 800 000 medlemmar som bär mycket av infrastrukturen i form av skolor och sjukvård i östra delen av landet. Församlingsrörelsen är dessutom ett viktigt instrument för freds- och försoningsarbetet i en region som är svårt plågad av våldsamma konflikter.

Början av arbetet i Kongo var svår. Klimatet frestade på, och ibland möttes missionärerna av fientlighet och motstånd.

Strax före jul 1923 dog tre unga missionärer i Uvira under loppet av fem dagar. Flera andra var nära döden i en sjukdomsvåg, som tycktes oförklarlig, och som fortfarande utgör något av ett mysterium. 

Men uppoffringar och strapatser tycktes inte skrämma unga missionärskandidater hemma i Sverige. Antalet utsända växte. 

Ibra, Dagen, PMU och Filadelfia

Det andra världskriget bromsade expansionen, men med freden 1945 öppnades nya möjligheter till mission. Missionärskandidaterna stod i kö. Nya medier togs i bruk. Ibra radio, som startades av Filadelfias föreståndare Lewi Pethrus och började sända på kortvåg från Nordafrika 1955, blev snart ett effektivt missionsorgan. Evangelii härold, också ett barn av Filadelfia i Stockholm, var ända från starten 1915 ett organ som rapporterade om och inspirerade till mission. Senare kom också tidningen Dagen att gå in i den rollen. 

När PMU, pingstförsamlingarnas biståndsorgan, bildades 1965 ledde det till möjligheter att slussa Sida-pengar till humanitära och sociala projekt i missionsländerna. Det är ett samarbete som fortsatt sedan dess och ännu pågår. 

En ny karaktär

Filadelfias mission har genom åren ändrat karaktär. Verksamheten i missionsländerna har för länge sedan nationaliserats. Men det betyder inte att vårt engagemang kan avvecklas. Också i framtiden ska vi stå vid sidan av våra systrar och bröder runt om i världen i ett gemensamt uppdrag, givet av Jesus Kristus själv. 

Klicka på länken nedan för en längre version av texten om Filadelfias missionshistoria.